Och midsommaren kom och gick
Att det redan har varit midsommar och att vi nu är på väg mot mörkare tider har jag väldigt svårt att fatta just nu. Den våren som passerade har nog varit den svåraste i mitt liv hittills. Den har segat sig fram som en mörk seg massa. Jag har försökt att se framåt men när det hänger tunga tankar över en hela tiden är det svårt.
Min mamma gick bort i februari och sedan har det varit så mycket med begravningsarrangemang och sedan med utrensning av hennes hus. Ett helt liv av saker ska man ta ställning till. Man förstår inte detta förrän man går igenom det själv. Att rensa bort sina föräldrars avtryck i det här livet. Det tar tid. Det måste få ta tid om man ska kunna bearbeta allt. Jag har hört om andra som inte har orkat utan kört allt till soptippen. Det känns inte rätt.
Nu är huset sålt och i veckan kommer en auktionsfirma och hämtar de möbler och saker som går att sälja. Resten skänks bort till Möjligheternas Hus. Att tänka miljövänligt nu tar ju tid men är nödvändigt.
Urnenedsättning i början av juli, och sedan - semester! Då ska jag bara läsa böcker, sova och åka runt i Skåne och titta på trädgårdar!
Att ha en trädgård som man kan pyssla med är helande. Idag ska jag plantera ut mina tomatplantor, sent omsider. Får se om dom hinner få några tomater i år. Växthuset känns väldigt avlägset just nu, men det kommer så småningom. Orken måste bara komma tillbaka först.
Trevlig midsommar alla ni trädgårdsintressade där ute!
Min mamma blev 90 år. Hon levde enligt den här devisen:
