Gräs under fötterna

Visst blir man helt fascinerad av hur det växer överallt?! Hur kan en maskros tvinga sig upp mellan två tätt lagda stenar, och hur kan en svamp börja växa varsomhelst.
Ett exempel på det senare skulle jag vilja visa. Det var några år sedan – på vår garageuppfart – som asfalten plötsligt började resa på sig. Jag undrade mycket över vad det kunde vara. Först bildades en liten bulle, sedan sprack bullen upp i en stjärna och något vitt kunde skymtas där nere. Döm om min förvåning när jag såg att det var ett helt knippe med fjällig bläcksvamp som tittade fram! Jag följde utvecklingen av svamparna under någon veckas tid tills de hade vissnat ned. Det var spännande. Jag tänkte visa er hur det såg ut.
Till saken hör att det höll på att bli likadant i år igen, men jag råkade köra över "bullen" med bilen, och sedan var det "kört"...
Såhär såg det ut:

Nu har jag äntligen lyckats med att gjuta ett fågelbad i betong. Första gången jag prövade på det misslyckades jag. Orsaken var att jag blandade i svart färgpigment i betongmassan. Det blev inte så lyckat. Resultatet blev – sand!! Betongen ville inte stelna – DÅ i alla fall. Besviken spred jag ut den sandiga, smuliga betongen på ett ställe i trädgåden där jag håller på att fylla ut. Där ska jag plantera lite gräs och blommor. Vad hände sedan då tror ni? Jo, betongen stelnade en vecka senare där den låg utspridd. Så nu har jag en grå betongkaka under jorden på ett gömt ställe i trädgården. Ska bli intressant att se om det börjar växa där...
Nåja men i alla fall så gjorde jag ett nytt försök som lyckades!

Såhär gjorde jag:

Först lade jag upp en hög med kompostjord i en hög som jag sedan lade en presenning över. På detta lade jag ett rabarberblad uppochner med ådrorna uppåt. Bladet kupade sig då över jordhögen.
Sedan lade jag betongmassa över bladet, i två lager. Mellan lagren lade jag ett armeringsnät som såg ut såhär:



Efter det andra lagret med betong formade jag en liten "fot" som badet ska kunna stå på. Rabarberbladets skaft lät jag sticka ut så att det blev ett hål. Här har jag tänkt täppa till med en kork eller liknande som man kan ta bort till vintern. Såhär såg det ut när betongen hade lagts på allt. Sedan fick det stelna i tre dagar. Det var mycket svårt att bärga sig! Oj vad vi var nyfikna!



Men till slut kunde vi lyfta på hela härligheten. Bladet satt kvar och det är ganska pilligt att få loss. Det hade missfärgat betongen på ett väldigt effektfullt sätt! Hoppas att det finns kvar, fast jag antar att färgen försvinner efter ett tag. Jag fick inte loss alla bladbitar men det lossnar väl av sig själv till slut. Sonen hjälpte till, det var kul att försöka få loss bitarna. Effektivast var att spruta vatten på med hård stråle.







Volià! Nästan klart. Visst blev det fint?!!!

I trädgården fanns en stor sten. Stenen var täckt med mossa.
Jag hörde en dag ett himla liv från en granne som höll på med en fasligt ljudlig maskin av något slag. Min man gick dit och kollade. Det visade sig att mannen i huset höll på att försöka borra sönder och finfördela alla stenar på sin skogstomt med en Kobra. Den förde verkligen ett himla liv. Min man ifrågasatte lämpligheten i att köra med Kobran så sent på kvällen. Alla grannar stördes ju. Någon vecka senare körde vi förbi och såg att en grävmaskin hade varit där och skalat av hela trädgården, flera decimeter, och sedan fylldes hela tomten på med ny jord och en gräsmatta rullades ut... Suck. "Inte en till" tänkte jag... grön asfalt, alltså...
Undrar hur mycket gamla trädgårdsväxter som försvann när han grävde bort allt? En stor sten kan dessutom vara ganska vacker tycker jag.
Jag har lagt en kruka på min sten, och mossan den får vara kvar...



Vårt gamla hus får också vara kvar. Jag älskar röda stugor med vita knutar. Mycket jobb är det, lite dragigt på vintern och kalla golv. Men såå mysigt! Älskar mitt hus också.
Idag har vi lagat grunden med finbetong så att inte mössen ska ta sin tillflykt dit i vinter.
Mer om det en annan dag.
Tjingeling!