Betongbord vid trädgårdslandet

Det är mysigt med många uteplatser! Vi har fyra stycken i olika delar av trädgården. En av dessa platser ligger vid trädgårdslandet där jag förut berättade att det en gång har legat ett hönshus - eller ett uthus. Grunden finns kvar, och på den betongplattan har jag lagt skifferplattor som blev över när vi lade en gång från grinden upp till huset. Min man tillverkade för säkert tio år sedan en bänk som står på denna uteplats och vi fick för länge sedan ett rottingbord av grannen som hon hade kasserat. Utmärkt, tyckte vi (lite grunge-stil, eller "chabby chick"). Men till slut föll det ihop och vi var tvungna att elda upp det. I två år har vi nu varit utan bord. Har försökt leta efter ett nytt – helst gammalt – utebord utan tur. Jag går gärna på loppisar, i stil med Täby Galopp-loppisen. Men inget där heller.  Men sedan fick jag idén:

- Jag gjuter ett bord av betong! Gärna ganska grovt. Sagt och gjort. En ram tillverkades: jag gjorde ganska grova ben av impregnerat virke. Såhär i efterhand kan jag tycka att det blev lite FÖR grovt. Men jag var rädd att konstruktionen inte skulle hålla. Bordet väger ju i alla fall sina modiga 50 kilo (minst).



Formen snickrade jag ihop och lade i taklister av frigolit för att få en profilerad kant på bordsskivan.  Gjöt gjorde jag en mörk kväll ute på altanen (därav dålig mobiltelefon-bild).
Betongen betedde sig inte alls som jag hade väntat mig. Den var tjock och trög, inte alls sådär gröt-aktig som den är på alla betong-gjutningsbilder där folk gjuter fågelbad, köksbänkar och annat tjusigt. Den här vara bara tjock och hård. Jag försökte trycka ner betongen i formen, lite i taget. Efter halva lade jag i armeringen som ni ser på bilden. Sedan lade jag i resten av betongen. Slog sedan med en gummihammare på kanten för att "bubblorna" skulle gå ur som det heter. (- Hur nu några bubblor skulle kunna komma upp ur den hårda massan...) På paketet står det nämligen att 25 kg finbetong ska blandas med 1½ liter vatten. Tar man mer vatten så försvinner betongens hållfasthet och väderbeständighet. Jag såg framför mig hur den skulle brytas sönder första vintern och mina barn skulle få den tunga skivan på sina tår... Så jag höll mig slaviskt till receptet på påsen. I betonggjutningsböckerna står det däremot att den ska ha konsistensen av gröt... Nåja.

Efter tre dagar tog vi ut bordsskivan ur formen (fick hjälp av min man - den vägen ju en del!). Vad spännande det var! Den blev ganska grov, men jättehäftig! Däremot är jag som sagt inte riktigt nöjd med underredet men det ska jag måla i någon mörk färg så det inte sticker ut så mycket.
En bekant sade att man måste behandla betongen med vax. Någon som har erfarenhet av detta?? Gör gärna ett inlägg i så fall.

Såhär blev det:




Ganska grovt, men rätt kul. Här sitter man och barn och avnjuter första fikastunden vid det nya bordet en härlig sensommardag i augusti.



Kommentarer
Postat av: Joel

Om man ser någon gjuta betong en mörk kväll ute på altanen ställer man inga frågor..

2011-08-31 @ 01:12:29
Postat av: Gräs under fötterna

Haha, ja lite skum är man. Men man måste passa på när inspirationen flödar!!

2011-09-04 @ 18:50:39
URL: http://grasunderfotterna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0